fredag 8 augusti 2008

I got his adress and I had to say "hey sorry, I'm homeless..."

Just da var det ingenting speciellt egentligen. Visst tankte jag val tanken, men det var bara ett mail som jag skickade ivag lite halvengagerat pa fyllan. Trodde jag. Nar jag sag hans svar, hans vackra ord... Det fick mig att inse sa mycket. Jag vet inte vad som kommer handa, men jag vet att om jag gar miste om den har chansen, igen; kommer det vara ett av de storsta misstagen i mitt liv. Sa manga minnen just nu. Den dar lordagen, nar snon foll tyst over Goteborg. Jag visste att han inte skulle stanna efter att just den natten var over, men anda trodde jag pa hans ord nar han sa att vi skulle ses igen. Och nu vet jag sakert, jag kommer se honom igen. Jag vore dum i huvudet om jag inte gjorde det. Och jag har varit alldeles for dum i huvudet hittills i mitt liv. Nar jag gick ensam hemat, sju pa morgonen, efter att ha foljt honom till bussen... Da lyssnade jag pa den har laten. Och det ar val den storsta anledningen att jag kom att tanka pa honom igen. Gud, vad livet ar konstigt ibland.

http://www.youtube.com/watch?v=FHtP4YzqkhA&feature=related

Följer dig hem, tar den långa vägen så jag får känna mer av din lukt
En kort paus, utanför statoilmacken, vi köper folköl 3,5
Det kommer bara leda till nåt ont, ändå
Det kommer bara leda till nåt ont, ändå...


For ovrigt lamnar vi var hemska lagenhet pa tisdag. Det lilla problemet ar att vi inte har nagonstans att ta vagen. Det basta av allt ar att det ar min fodelsedag. Hemlos i London pa sin fodelsedag... Well, alltid kul att prova nagot nytt!

Inga kommentarer: