fredag 21 november 2008

What have we become, my sweetest friend?



Jag förstår inte riktigt det här med åldersnoja. Visst, paniken växer i takt med att man blir äldre och inte får någonting vettigt gjort. Men ifall man bortser ifrån det man gör, som alla är så sjukligt intresserade av i vårt lilla land, och fokuserar på den man är, och då framförallt den man växer in i när man blir äldre... då kan det inte vara någonting annat än bra. Jag besökte Sticky Fingers igår för första gången sedan jag flyttade till London, och trots att anledningen var att se ett band så undslapp man ju inte alla fulla 18-åringar som skriker, spyr och trängs. Jag fick typ panik, det var det värsta jag varit med om på länge. Det roliga är att under en period i höstas var Peter och jag där nästan varje torsdag, och då var jag ändå tjugo år. Anledningen till att jag stod ut kanske var på grund av våra långa förfester och att vi inte rörde oss någon annanstans än dansgolvet och baren... Samtidigt känns det som att lite av anledningen beror på att jag har förändrats. Och när förändring beroende av ålder leder till en bättre version av dig själv kan jag omöjligt känna ångest för att jag blir äldre. Varför är det ett så otroligt stort fokus på vad du gör, när det inte verkar alls lika viktigt vem du är? Se bara på Johnny Cash och allting han åstadkom. En av hans sista låtar visar väldigt tydligt att han inte direkt var världens lyckligaste man. Och ja, låten gjordes från början av Nine Inch Nails, men jag undrar ifall det finns någon som påstår att Johnny Cash inte menar vartenda ord han sjunger. Det här är dessutom enligt mig den bästa musikvideo som gjorts.

Fast det var fint att umgås lite med Johan, och att årets första snö föll.

http://www.youtube.com/watch?v=SmVAWKfJ4Go

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that's real
The needle tears a hold
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become?
My sweetest friend
Everyone I know goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

1 kommentar:

mikkkaaela sa...

emma, ditt as. jag saknar roven av dig.
VAD GOR DU!?!?!?

i varje fall vill jag ha dig tillbaka, nar kommer du hit???