fredag 30 januari 2009

3. Crown of Love



Jag har blivit frälst av Arcade Fire. Igen. Det blir så ibland, man kommer tillbaka till musik som har betytt otroligt mycket för en. De är utan tvekan på min topp fem. Helt fantastiska. Deras sound, med fioler och mycket bakgrundssång, kombinerat med deras texter, är musikaliskt oslagbart. Jag har suttit och kollat på lite live-klipp och jag har aldrig sett ett så engagerat band på scen, någonsin. Kommer göra en liten topp tre här, med start från Crown of Love.

http://www.youtube.com/watch?v=4QY_dkTWHfg

They say it fades if you let it,
love was made to forget it.
I carved your name across my eyelids,
you pray for rain, I pray for blindness.

The only thing that you keep changing
is your name, my love keeps growing
still the same, just like a cancer,
and you won't give me a straight answer

You got to be the one
You got to be the way
Your name is the only word that I can say

Jag kommer ihåg morgonen efter att jag kommit hem från London. Det var en höstdag i början av oktober och jag vaknade och visste inte riktigt vad jag skulle känna. Skulle jag vara glad för att jag kommit hem, eller skulle jag tänka "vad fan har jag gjort?". Jag var rädd för det senare, men när jag gick upp i vårt tomma hus och såg ut på de röda och gula träden som lystes upp av höstsolen kände jag bara ren glädje, och något slags hopp. Hösten och vintern utvecklades dock i en riktning som jag inte hade någon kontroll över. Jag la all min energi och alla mina tankar på en sak, (jag vill skriva person där, men jag vet inte riktigt ifall det verkligen är så) och när det körde sig kände jag mig ganska känslomässigt urladdad. Jag försöker hitta tillbaka till den där känslan jag hade den oktobermorgonen. Den här låten påminner mig om allt det där; hur ont det gör när man märker att man inte räcker till och hur strimlor av hopp kan tortera en.

"'I carved your name across my eyelids," he is saying that when her name (and any other thoughts of her) come across his mind, he tortures himself by letting him think of her. It's tragically romantic. You have to admit it, "Your name is the only word that I can say!" is pretty damn charming'".

- Anonym recensent

Inga kommentarer: