lördag 28 februari 2009

Kul liv bajs och hiv!

Jag sitter ensam i Karins lägenhet på Stigbergstorget och dricker rom med hallonsmak och lyssnar på White Riot på repeat. Jag inväntar att Karin ska komma hem från swingkursen som vi båda infann oss på tidigare ikväll. Jag kan väl säga så att min begåvning på dansgolvet inte är riktigt lika knivskarp som mina övriga begåvningar. Bland annat som att dricka rom med hallonsmak med stil.

Nöjesguiden fixar festen ikväll... Jag planerar att bli fantastiskt full alternativt ta med lite laxeringsmedel att smyghälla i drinkar behörande bajenödigt folk. Det vill säga 90% av gästerna. Uppskattningsvis. Göteborgs IT-krets (Belfrage och Berggren?) here I come!!

fredag 27 februari 2009

Hamster hamster take me to a bar

Ikväll fick jag en London-flashback utan dess like. Beyond Retros invigningsfest och gratis Budweiser (som det bjöds på på samtliga American Apparel-fester), och mitt i all nostalgi drar DJ:n igång MGMTs "Time to Pretend". Aaaaah! Jag önskade innerligt att gatan utanför inte skulle vara Östra Hamngatan, utan ett virrvarr av folk utanför 1001 på Brick Lane. Men såklart var det GBG-regn som slog mig när Moa och jag trillade ut efter ett antal gratisöl samt ett antal pappmuggar med lådvin. Och i min goodie-bag fanns det en batikmönstrad Hawaii-kjol i orangegult med en snygg resår. "En kjol att bli gravid i", som Moa uttryckte det... Goodie. Både Sara, Moa och Karin fick jättesnygga plagg. Inte ens godiset var bra. "Sockerfritt". Sockerfritt? Först ger ni mig ett klädesplagg designat av Hades/Lucifer långt ner i helvetet, sedan tröstar ni mig med godis utan socker!? Och en Nöjesguiden på det. Fy fan vad lågt.

Kläderna var i alla fall fantastiskt fina, och från och med nu har jag utökat affärerna jag köper kläder i. Ett plus ett = två. Emmaus och Beyond Retro. "Billigt" VS "dyrt". Min värld är som vanligt en konstig illusion.

En sak till som bara måste nämnas är en artikel i Metro som jag läste idag på lunchrasten, om svenskar som hört fel på olika sångtexter. Bland annat fanns klassikern och min personliga favorit: "I got my first real sex dream, I was five at the time". (Summer of 69 med Bryan Adams). Men det som fick mig att sätta min kasslergryta i halsen och som orsakade X antal skrattanfall mig och min syster emellan är följande:

Jennifer Lopez - Jenny from the block.

Ursprunglig text: "I'm still I'm still Jenny from the block".

Felhörning: "Hamster hamster take me to a bar".

Hahaha! Vaa? Det här kommer jag aldrig kunna sluta skratta åt. Någonsin.


torsdag 26 februari 2009

Nu är kungen död, och hans drottning är fri

Jahaja, nu ska Victoria och David/Daniel (så mycket bryr jag mig?) gifta sig. Hela Sverige jublar och all journalistik fokuserar på vilken klänning Victoria ska bära och vilka eventuella kungligheter som ska flygas in från diverse länder som även de sportar det där som kallas monarki. Den lilla sockerrosa flickan i mig som målar prinsessor med färgkritor och bär tiara till födelsedagsfesten har aldrig varit lyckligare. Realisten i mig vill egentligen bara störta skiten. Eller nej, nu ska jag inte överdriva som jag tenderar att ofta göra, men allvarligt talat!? Sverige, chilla, ingenting kommer att förändras, och ännu mer säkert; ingenting kommer att förbättras. Hur snygg Vickan än må vara och hur mycket brylcréme David/Daniel må kleta på dagen till ära.

Att skratta eller gråta, det är frågan. Och Daniel hette han visst.


onsdag 25 februari 2009

Här kommer kung av fett, här kommer kungen av... illamående



Jag bakade min egen semla alla fettons dag till ära. Jag mår så illa att jag måste gå och lägga mig så fort detta publicerats i bloggvärlden. För trots att jag inte förstår hypen över vitt bröd och grädde måste min hembakade semla få sina 15 minutes of fame innan den bryts ner till början av en bilring på min mage och avlämnar sina slaggprodukter i avloppet. Hoppas ni redan svullat dagens fettchock! Annars - ni klarar er fint utan. Tro mig.

tisdag 24 februari 2009

Hostmedicin + rom & cola = sant?

Jag har kommit på varför jag gick runt som en levande död igår. Svaret: hostmedicin. Som jag så glatt klunkade i mig hela dagen. När jag skulle ta min morgondos sa mamma:

- Emma, ska du verkligen ta hostmedicin bara sådär? Den innehåller ju morfin, du kommer bli helt avtrubbad.

Jahaa! Från och med nu tänker jag bara dricka hostmedicin på kvällen. Jag måste ju ha mitt dagliga morfin, liksom.

(Hon passade även på att påpeka att jag absolut inte fick ta den i samband med alkohol. Jag lugnade henne med att lova att inte dricka en rom & cola på lunchrasten. Jag som hade sett fram emot det.)

Det är så sjukt nice att jobba här. Oscar spelar Fleet Foxes och Damien Rice i högtalarna, alla lallar runt i gemensam harmoni, lyxbönorna i kaffemaskinen flödar, chefens hund är bedårande och det jag gör i jobbväg är att piffa lite badshorts och leka med systemkamerorna. Fuck alliansen och deras snack om arbete. Ifall Sverige bara drog ner lite på sin hurtighetshets hade alla blivit så mycket lyckligare.

Money money money



Det är gött att "tjäna" 750 riksdaler. Framförallt när mitt konto lider av kronisk svält på pengar. Förhoppningsvis kommer det att förändras nu när jag får jobba på Grafia igen... Åtta timmars strykning om dagen är inte så farligt som det låter, speciellt inte när det följer en belöning i form av pengar. Åh vad jag älskar pengar. På grund av mina ständigt återkommande hostattacker varje natt gick jag dock runt som en zombie på jobbet idag. Inte ens fem koppar starkt espressokaffe kunde rädda mig från tröttheten. Hosta är ett av de värsta tillstånden som finns. Med hård konkurrens från bakisångest och pms-deppighet. Och ett brustet hjärta - fast vet jag egentligen någonting om det?

måndag 23 februari 2009

Veckosummering

Antal cigaretter: 2 - duktig!

Antal dagar jag ätit onyttigt: 1 - duktig!

Antal dagar jag druckit: 4 - alkoholiserad

Antal sekunder jag inte tänkt på det där: uppskattningsvis 60 - klar förbättring.

GODNATT!

This floor is crackling cold, he took my heart, I think he took my soul



Lyssnar på Kings of Leon. Fast inte ens de kan muntra upp mig idag. Är på otroligt dåligt humör. Och det känns som den blå himlen, den vita snön och den strålande solen är ett stort jävla hånskratt rakt i ansiktet. Jag är så otroligt trött på Göteborg och allt vad den här staden innebär. Jag vill bort bort bort och uppleva någonting annat, någonting nytt. Idag är en dag då jag bittert ångrar att jag lämnade London. För det här? Fattar inte vad jag tänkte. Jag vet innerst inne att det förmodligen var ett av mina bättre val i livet. Fast idag kan jag inte bry mig mindre. Jag vill tillbaka till pulsen, till sömnlösa nätter, till galet mycket jobb, till alla pubar och alla människor, till en stad som verkligen aldrig sover, till den ständiga bakfyllan, de dåliga valen och det romantiska i det destruktiva. Nuuu.

Nu kom mamma hem.

- Emma, du måste gå ut, det är vår!

Nej tack.

söndag 22 februari 2009

Vi borde skratta åt allt igen, men var är den där regnbågen?

FACIT:

Jag var bara inte gjord för dessa dar, och dessa dar är inte gjorda för mig...

...

Man vet att en konsert har varit fantastisk när min far kommer med följande ord:

"Såg Håkan Hellström göra den vassaste stegisättningen någonsin i Partillebohallen....Magiskt!!!"


Pappa är den hårdaste kritikern, och själv en erfaren musiker, så han vet sin sak...

Vad jag bryr mig om nu är att du kallar på mig, även om jag inte kommer tillbaks till dig

Håkan trollband som vanligt ikväll. Det är fascinerande hur han kan få ens känslor att växla mellan ren glädje till tårar på bara sekunder. Det är en artist med sann kärlek för musiken. Nu sitter jag ensam i mitt rum, lyssnar på "Kärlek är ett brev skickat tusen gånger", dricker vin, och ska snart ge mig ut i snöstormen för att försöka hitta den där känslan jag alltid får när jag ser Håkan live... Lycka? Jag borde veta att jag inte kan få det i dimman i Göteborgsnatten, men det finns bara ett enda sätt att brinna upp...

vad jag bryr mig om nu
är att du kommer nära mig
även om det är för sent att älska dig
vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng
lyssna till samma regn

vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
vad jag bryr mig om nu är att aldrig ge
hjärtat rakt ut

och vad jag bryr mig om nu är att se din blick så sårad
när alla löften klingar falskt
nästa gång du lovar någon allt
vad jag bryr mig om nu
är dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig


fredag 20 februari 2009

Yeeeeeey

- Du, visste du att Beyond Retro ska öppna i Göteborg?

- Jo. Jag har skrivit upp oss på invigningsfesten...

Karin är lite före mig, men vad gör det när min favoritaffär öppnar i Götet? Och precis i lagom tid för att mina pengar från a-kassan slinker in på kontot. I London hände det mer än en gång att jag valde shopping på Beyond Retro istället för ordentlig mat en månad. Vad gör det att man måste äta pasta med tomatsås varje dag när man får gå runt i de snyggaste stövlarna i stan? Måste gå ner till affären och fylla på förrådet med nudlar och bulgur...


torsdag 19 februari 2009

Laptopen i sängen = Anna Ternheim och Criminal Minds

No I don't remember
what brought us to this
What places we blindly passed
what turns we missed
When things really matter
and we really care
Simply being was easy
just having you there


Jag är en fågel



Dålig uppdatering... Har inte haft någonting att skriva. Alls. Är så sjukt oinspirerad! Sooom vanligt. Hade en rolig kväll i lördags dock... Sandra och jag hamnade av en slump på "Balkan Beat Party". Förstår inte varför jag inte har varit där innan. Helt galet! Kändes som att man hade kommit in i en helt ny värld. Nu är det onsdag, igen. Imorgon är det torsdag, igen. Nu ska jag äta bulgur och kolla på "The Hills". Verklighetsflykt, check. Mitt liv känns för övrigt lite som en såpa. En såpa där det existerar många missförstånd och mobiltelefonintriger. Och där det enda man vill är att reda upp det själv med personen i fråga, fast att man helt enkelt inte kan. It sucks.

En recensent skrev en gång att när Antony sjunger gråter änglarna. Kanske lite väl dramatiskt, men ifall änglar finns och de kan gråta, är det nog precis vad de gör när de hör det här:
http://www.youtube.com/watch?v=40Br07CF0qk


Så fin...


lördag 14 februari 2009

Rumours say that you're very sorry, oh no you're not sorry, no you're not

Don't come up to me and say you like it.
It's better if you say you hate it, that's the truth exactly.
When we go out dancing I don't want to be bothered,
I just want to be bothered with real love.
So I heard it's no good to run,
but it feels so much better now that it's done
and tonight I have to leave it.


Ikväll. Jag har inte lämnat det här huset på en vecka och det gör mig galen. Jag skiter i att jag fortfarande är förkyld och hes, för ska jag vara ärlig har jag aldrig känt mig såhär frisk. Och med tanke på mina drömmar de tre senaste nätterna vet jag en sak som måste göras. Hur, när, var och framförallt varför är jag inte säker på, men äsch, details.



fredag 13 februari 2009

Donnie Darko

- www.youtube.com/watch?v=DR91Rj1ZN1M




- I made a new friend today.
- Real or imaginary?
- Imaginary.

- Do you believe in time travel?

- How can you do that?
- I can do anything I want. And so can you.

- Why do you wear that stupid bunny suit?
- Why are you wearing that stupid man suit?

- The search for God is absurd?
- It is if everyone dies alone.

- You're right, actually. I am pretty troubled and I'm pretty confused. And I'm afraid. Really, really afraid. But I think you're the fucking Antichrist.

- I promise, that one day, everything's going to be better for you.

- How's it feel to have a wacko for a son?
- It feels wonderful.

- They just want to see what happens when they tear the world apart. They want to change things.

- If the sky were to suddenly open up, there would be no law, there would be no rule. There would only be you and your memories.

- 28 days... 6 hours... 42 minutes... 12 seconds. That is when the world will end.

- I hope that when the world comes to and end, I can breathe a sigh of relief, because there will be so much to look forward to.


onsdag 11 februari 2009

Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut, jag drömde att jag hade cancer i halsen och att hela mitt liv var slut.. Tralala

Japp, det är sant. Inatt drog jag på mig en rejäl influensa och mitt i halsontet/feberyran drömde/yrade jag att jag hade fått cancer i luftstrupen. Läkarna sa att det var försent för att behandla och att jag hade högst ett år kvar att leva. Resten av drömmen handlade om hur jag träffade alla jag bryr mig om och älskar och var tvungen att berätta att jag var döende. Och att jag bland annat berättade för en viss person att jag var glad att jag träffat honom; för att alla borde få känna så för någon innan de dör. Vilket gav mig lite nya perspektiv (dramaqueen!). Det obehagliga var att jag tror att jag var delvis vaken under tiden, bara det att jag hade så hög feber att det kändes verkligt. När jag återfått medvetandet tog det minst en minut innan jag förstod att det var en dröm. Och då bestämde jag mig. Jag ska aldrig mer röka i hela mitt liv. Gick direkt upp, slängde mitt paket blå Corner, tog en tablett och somnade om. Jag tar tillbaka allt jag sa i föregående inlägg att det kan vara gött att vara sjuk. Det är fan det värsta som finns. Fast denna gången kanske det räddade mitt liv? (Ifall jag inte redan är döende, för det känns verkligen så...)

Ett verk skapat av min Sabina. Så otroligt begåvad!


tisdag 10 februari 2009

You're like a teddy bear on heroin, come I'll tuck you in tight and I'll sing for you all night

Det visade sig att min vän Mekbib skickat en vänförfrågan även till min mamma. Eh? Lustigt det där.

Tror jag håller på att få influensa. Jag har inte varit sjuk på typ två år. Jag vet inte om det bara är jag men jag gillar den där känslan man har när man precis börjar få feber. Inte hög utan bara litegrann. När kroppen liksom domnar av. Ibland är det skönt att känna mindre och bara flyta in i någon slags mellanexistens. Ungefär samma effekt som alkohol ger, fast utan bakfylla och söndagsångest.

Jag fick ett mail...

About starting friendship
Mellan dig och Mekbib Beyene
den 8 februari kl. 13:52

As I was trying to look for friendship and by chance I found to see your profile and it looked to me the best for me. First of all I am an Ethiopian of which is from Africa. I am eight years in the United States as a permanet resident, 32 years old and male college graduate and I am single living in an Apartment at the city of Arlington, Virginia. If you want to make more in the introduction please leave an e-mail at mekbibb@hotmail.com so we can talk more.


Sådant här har jag väldigt svårt att förstå. Varför skulle en 32-årig man i Virginia vilja bli vän med mig? Hur tänker man? Jag vill egentligen inte vara trångsynt och up-tight som en typisk svensk, men vad fan?

måndag 9 februari 2009

- You like me too... - Ooh... yes I DO

Where do you go with your broken heart in tow?
What do you do with the left over you?
And how do you know when to let go?
Where does the good go?

It's love that leaves and breaks
The seal of always thinking you would be
real
happy
healthy
strong and calm

Where does the good go?

Ännu en helg har passerat i mitt liv. Den såg ut ungefär som den brukar = en beskärd del alkohol. En lite mer annorlunda aktivitet jag sysslade med otroligt mycket den här helgen var brudhäng i grupp. Utan dess like! Vilket faktiskt var nice. Dessutom kom Karin och jag äntligen iväg till Egg & Milk. Frukost i ren amerikansk tappning. Kvällen innan tog jag det här fotot:




Karin på en cykel i Sin City-anda, mer än så tänker jag inte berätta. Men det var fint. När jag satt på spårvagnen på väg hem till Amanda och gymnasiereunion igår kunde jag knappt hålla ögonen öppna. Trots det blev kvällen som fyra i en. Förfest som faktiskt blev fantastiskt rolig, öl på Temple Bar, gamla goa Ritz... När klockan slog tre och då de flesta normala människor skulle ha tagit bussen hem satte jag mig istället i en taxi tillsammans med en nyfunnen vän och åkte till en svartklubb nere vid hamnen. Hemkomst: 07.30. Fast tack vare fint sällskap, min otroliga egenskap att hålla i mina (ej existerande) pengar när jag är ute, samt den fantastiska känslan jag får av att göra helt irrationella saker, var det absolut värt det. Trots att min kropp idag känns som en enda stor, värkande degklump. Ändå har jag promenerat i timmar genom berg och stad med Moa. Nu är jag så trött att jag inte vet var jag ska ta vägen. Men jag kommer väl inte kunna somna förrän långt efter tolv ändå. Never ending story...

Egg & Milk verses Emma & Karin = 5-1. Yey!



fredag 6 februari 2009

Exorcisten, galenskap, nagellacksromantik, brustna hjärtan och förvirrade själar, och en nattlig promenad hem i snön...









Ett år


Shoredirch... Våra saknade gamla hemtrakter.

5 februari. Ett år sedan Moa, Karin och jag packade våra väskor och flyttade till London. Utan varken hem eller arbete. Fast det ordnade sig ju riktigt bra. Vi satt på ett fik i Haga igår och tänkte tillbaka på tiden vi hade där. Hur fint det är att kunna upptäcka en storstad på det sättet. Hur annorlunda man ser det nu från när man först kom dit. Paddington, Edgware Road, Notting Hill, Portobello, Old Street, Hackney, Shoreditch, Camden, Liverpool Street, Stepney Green, Bethnal Green, Brick Lane, Soho, Holborn... Kan inte förstå att det gått ett helt år. Som en boomerang som slungas iväg och sedan dras tillbaka. Den stora frågan är väl... vad händer härnäst?

Down in Albion
They're black and blue
But we don't talk about that
Are you from 'round here?
How do you do?
I'd like to talk about that..
Talk over gin in teacups
And leaves on the lawn
Violence at bus stops
And the pale thin girl with eyes forlorn


Det här skrev jag 7 februari 2008. Jag visste inte då att det fruktståndet låg på samma gata som mitt framtida hem, i Old Street, mitt andra (och värsta) i London.

Sitter på vandrarhemmet. Igen. Mina fötter gör ont efter timmars promenad i högklackat. Det har varit en underbar dag. Vi har varit i Brick Lane och bara gått runt. Kollat på alla caféer och barer efter lägenheter... Det har varit sol två dagar i rad, och idag var det till och med varmt och vi såg en lila krokus. Ganska ensam i gräset, men ändå. Vi köpte frukt och satte oss på en parkbank i solen. Karin köpte en jättekonstig, gigantisk frukt som tydligen var afrikansk. Den såg ut precis som en banan, fast större och mer avlång. Och inuti var den typ orange.

onsdag 4 februari 2009

Tisdagskväll



Har åter igen haft en jättebra dag. Lämnade ett cv - heja mig! Satt på Kungshöjd med Karin och kollade på solnedgången. Vårkänslor. Hälsade på Sabina i hennes nya lägenhet och blev lite spontanberusad på rödvin. Det är verkligen dag för dag nu. Igår var ingenting att hurra för.. Vi får se vad morgondagen har att erbjuda. Onsdag igen. Tiden går så fort. Just nu spenderar jag den i sängen med laptopen, M83 på Youtube, Olivia på Facebook-chatten och Sex and the city på teven. Funderar på ifall tisdagskvällen kan vara den bästa kvällen?

http://se.youtube.com/watch?v=jqcZGK8jzuw

Each shade of blue
Is kept in our eyes
Keep blowing and lighting
Because we own the sky

It's coming, it's coming now
It's coming, it's coming now
What's coming? What's coming now?
What's coming? What's coming now?
It's coming from the sky

tisdag 3 februari 2009

Olivia in the sky with diamonds



Sadie says:

When is she coming to visit you?

- Olivia says:

Dont know.. she is broke

Sadie says:


I think that you two have a really lovely friendship


Olivia says:

Yes Emma is my life

Summer's gonna take the pain away

Hittade den här gamla bilden på Maria och mig från Peace & Love i somras och blev så himla glad. Jag vill ha sommar, festival och galenskap - nu!

måndag 2 februari 2009

1. Neighborhood #1 - (Tunnels)

Förstaplatsen går till Neighborhood #1 - (Tunnels). En av mina absoluta favoritlåtar någonsin och troligtvis den vackraste låttexten som skrivits. Helt enkelt en fulländad låt där text kombinerat med musik skapar en känsla som kan liknas vid eufori.

http://www.youtube.com/watch?v=z-L-aXKG5vE

And if the snow buries my,
my neighborhood.
And if my parents are crying
then I'll dig a tunnel
from my window to yours,
You climb out the chimney
and meet me in the middle,
the middle of the town.
And since there's no one else around,
we let our hair grow long
and forget all we used to know,
then our skin gets thicker
from living out in the snow.

You change all the lead
sleeping in my head,
as the day grows dim
I hear you sing a golden hymn.
the song I've been trying to sing.

Then we tried to name our babies,
but we forgot all the names that,
the names we used to know.
But sometimes, we remember our bedrooms,
and our parent's bedrooms,
and the bedrooms of our friends.
Then we think of our parents,
well what the hell ever happened to them!?
Purify the colours, purify my mind.
Purify the colours, purify my mind,
and spread the ashes of the colours
Over this heart of mine!

Idag tror jag att jag har haft den bästa dagen sedan jag flyttade hem. Det har varit vår. Satt med Moa, KB och Karin på en uteservering i Majorna och solen värmde, på riktigt. På bussen hem var himlen svagt rosa och jag kände mig så jävla glad, vilket är en oerhört tacksam känsla för mig just nu. Jag behövde känna det där igen, att man verkligen lever. Även om det bara är småsaker som gör det. Ikväll har jag träffat mina gamla. Har inte sett dem på kanske två månader, men det kändes som igår.

Man är snygg när man är full...








söndag 1 februari 2009

2. Ocean of Noise

Andraplatsen i mitt Arcade Fire-maraton tilldelas Ocean of Noise... En låt som påminner mig om en person jag lärde känna i London. Som betydde så mycket och gjorde så mycket för mig, fast jag uppskattade det aldrig riktigt. Vet inte vad han gör eller hur han mår, den här låten är det enda konkreta jag fortfarande har kvar av honom.

http://www.youtube.com/watch?v=6aRwm9jsAq8&feature=related


In an ocean of noise
I first heard your voice
Ringing like a bell
As if I had a choice
Oh well

Left in the morning
While you were fast asleep
Into an ocean of violence
A world of empty streets

You've got your reasons
And me, I've got mine
But all the reasons I gave
Were just lies to buy myself some time

In an ocean of noise
I first heard your voice
Now who here among us
Still believes in choice?
Not I

No way of knowing
What any man will do
An ocean of violence
Between me and you

I'm gonna work it out
Cause time wont work it out
I'm gonna work it out
Cause time wont work it out for you
I'm gonna work it all out


Spenderade torsdagen med Peter som jag inte träffat på evigheter. Fast med vissa vänner spelar det liksom ingen roll. Vi fick passa min grannes son Aaron, som nog kan vara den sötaste bebisen någonsin. På riktigt.

Mina hallon: