måndag 2 februari 2009

1. Neighborhood #1 - (Tunnels)

Förstaplatsen går till Neighborhood #1 - (Tunnels). En av mina absoluta favoritlåtar någonsin och troligtvis den vackraste låttexten som skrivits. Helt enkelt en fulländad låt där text kombinerat med musik skapar en känsla som kan liknas vid eufori.

http://www.youtube.com/watch?v=z-L-aXKG5vE

And if the snow buries my,
my neighborhood.
And if my parents are crying
then I'll dig a tunnel
from my window to yours,
You climb out the chimney
and meet me in the middle,
the middle of the town.
And since there's no one else around,
we let our hair grow long
and forget all we used to know,
then our skin gets thicker
from living out in the snow.

You change all the lead
sleeping in my head,
as the day grows dim
I hear you sing a golden hymn.
the song I've been trying to sing.

Then we tried to name our babies,
but we forgot all the names that,
the names we used to know.
But sometimes, we remember our bedrooms,
and our parent's bedrooms,
and the bedrooms of our friends.
Then we think of our parents,
well what the hell ever happened to them!?
Purify the colours, purify my mind.
Purify the colours, purify my mind,
and spread the ashes of the colours
Over this heart of mine!

Idag tror jag att jag har haft den bästa dagen sedan jag flyttade hem. Det har varit vår. Satt med Moa, KB och Karin på en uteservering i Majorna och solen värmde, på riktigt. På bussen hem var himlen svagt rosa och jag kände mig så jävla glad, vilket är en oerhört tacksam känsla för mig just nu. Jag behövde känna det där igen, att man verkligen lever. Även om det bara är småsaker som gör det. Ikväll har jag träffat mina gamla. Har inte sett dem på kanske två månader, men det kändes som igår.

Man är snygg när man är full...








Inga kommentarer: